Mål och mammors hål
Kommentera än så länge
Lämna en kommentar
2011/12/31, 12:41
Postat i: Uncategorized
Postat i: Uncategorized
Gör som någon på twitter. Höst troligt någon som jobbar med kommunikation, någon ur ett kändispar, en författare eller en nära vän. Då dessa personer dominerar mitt flöde och gång på gång får mig att tänka på 80/20-principen. Att 80% av alla ord jag läser är dessa 20 personers namn. Denne någon gjorde iallafall en väluttänkt reflektion om att; eftersom nyårslöften sällan hålls, borde det inte vara smartare med nyårsmål då? Så är det nog och eftersom jag varken röker, tränar, har familj eller något annat som jag kan sluta med så känns det som om att mina nyårslöften ändå bara skulle bli något genomskinligt och lättlöst. Som att ta bättre hand om mig själv, eller utmana mig mer, eller rädda Gotham City. Jag läste nio sidor av Backmans blogg i natt, så därför är det möjligt att några lösa referenser dit kan undkomma redaktörens korrekturläsning.
Hursom haver. Hur jag än vänder och vrider mig i denna SJ-stol så känns det som att skriva ner sina mål för det nya året kan vara en ganska bra sak. Det verkar ändå som att de flesta verkar tro att man lättare når målen om man skriver ner dem, vilket med några snabba tankevurpor också förklarar mitt hat och rädsla för namninsamlingar. Åter till målen.
2012.
Personliga.
1. Jag har återigen som mål att införskaffa mig 30 skiddagar. 2009: 18. 2010: 13. 2011, obefintlig försäsongsträning.
2. Jag har som mål att innan sommaren ha lagat åtminstone 10 rätter från min nya kokbok om indisk mat.
3. Jag har som mål att ta grönt och rött klätterkort innan sommaren, samt införskaffa ett litet klättringskit.
Jobb.
1. Vårt mål med Apear fortfarande att omsätta mer än en miljon första året. I den här takten är vi klara innan sommaren.
2. Få igång e-handeln och få den att rulla.
3. Minst ett sälj om dagen i webbutiken.
4. Lyckas sälja in ett av mina tre “säljprojekt”.
5. Genomföra “långfilmen” med toppbetyg!
6. Anställa en tekniker till, för att det behövs. Inte för att jag kan.
Ursäkta “-tecknen. Det vore kul att berätta, men dumt också…
Nu ska jag lyssna på när en högröd pappa ska förklara för sin son hur; “Pappa, hur kommer ett barn ut ur en mammas mage och vad är det för hål det kommer ifrån”. Gotta love att åka tåg!
Kommentera
Kommentera än så länge
Lämna en kommentar